B-kullen är ett bevis på att det inte alltid blir bra valpar i en på pappret "bra" kombination. Alla valparna blev trevliga sällskapshundar, men inte mycket mer. Den här kullen lärde mig en hel del som uppfödare, bl a att man ska lita på sin egen intuition och inte alltid lyssna på andra. Jag behöll avelsrätten på en tik, Bonnie, men utnyttjade den aldrig.